Bakgrund:Minnen från intensivvård är ett ämne som är väl undersökt. Det är sedantidigarekänt attde minnen och upplevelser patienten har från intensiwårdstiden kan ledatillppykologiskaproblem som påverkar patienten en lång tid efter utskrivning. I flera studieriämnethar Neurokirurgiska patienter exkluderats. Syfte: Syftet med denna studie varattbeskrivaNeurokirurgiska patienters minnen och upplevelser av intensiwårdstiden.Metod:Datainsamlingenskedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån ICUMemory Tool.Totaltintervjuades fyra patienter. Materialet har dels sammanställts kvantitativtdelsanalyseratsutifrån kvalitativ innehållsanalys.

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är en vanlig komplikation efter neurokirurgiska operationer. Långa operationer, anestesiläkemedel, analgetika och vilken typ av kraniotomi (operativ öppning av skallen) som görs, är bidragande faktorer till illamåendet och kräkningarna. I denna kvantitativa litteraturstudie har åtta vetenskapliga artiklar granskats, utifrån frågeställningen: hur kan postoperativt illamående och kräkning behandlas och lindras, och vilka patientgrupper kan förväntas lida mer av det, relaterat till kimgin och anestesi. Syftet med studien var att belysa medicinska orsaker till samt farmakologiskt palliativ och förebyggande behandling vid postoperativt illamående och kräkning hos patienter som genomgått neurokirurgiska ingrepp. Vidare var syftet att relatera resultatet till ett vårdvetenskapligt perspektiv på sjuksköterskans omvårdnads funktion.

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är en vanlig komplikation efter neurokirurgiska operationer. Långa operationer, anestesiläkemedel, analgetika och vilken typ av kraniotomi (operativ öppning av skallen) som görs, är bidragande faktorer till illamåendet och kräkningarna. I denna kvantitativa litteraturstudie har åtta vetenskapliga artiklar granskats, utifrån frågeställningen: hur kan postoperativt illamående och kräkning behandlas och lindras, och vilka patientgrupper kan förväntas lida mer av det, relaterat till kimgin och anestesi. Syftet med studien var att belysa medicinska orsaker till samt farmakologiskt palliativ och förebyggande behandling vid postoperativt illamående och kräkning hos patienter som genomgått neurokirurgiska ingrepp. Vidare var syftet att relatera resultatet till ett vårdvetenskapligt perspektiv på sjuksköterskans omvårdnads funktion. Litteraturgranskningen var baserad på en systematisk analysmetod beskriven av Goodmann (1 996).

Bakgrund: Sederade eller medvetslösa patienter kan inte verbalt kommunicera sin smärta. Smärta är svårt för sjukvårdspersonalen att bedöma om beteendebaserade smärtskattningsinstrument inte är implementerade. Forskning har visat att neurokirurgiska intensivvårdspatienter upplevt moderat till svår smärta under vårdtiden på intensivvårdsavdelningen och denna smärta har underbehandlats. Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) är ett smärtskattningsinstrument som nyligen validerats i Sverige för att kunna användas inom intensivvården på icke kommunikativa vuxna patienter, dock har neurokirurgiska intensivvårdspatienter exkluderats vid valideringen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans uppfattning om CPOTs användbarhet inom neurokirurgisk intensivvård.Metod: Mixed-method enkätstudie. En implementering av ett beteendebaserat smärtskattningsinstrument.Resultat: Elva sjuksköterskor inom neurokirurgisk intensivvård deltog.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.

Sjuksköterskors möte med patienter är en del av arbetet och kontakt med blodsmittade patienter är oundviklig. Antalet blodsmittade patienter i samhället tycks öka därför har vi valt att genomföra denna studie, (Smittskyddsinstitutet, 2009a) Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med blodsmittade patienter. Datamaterialet består av tre intervjuer med sjuksköterskor som har minst ett års erfarenhet av yrket och i sin yrkesutövning kommit i kontakt med blodsmittade patienter. Data har analyserats med den deskriptiva fenomenologiska metod som presenterats av Amedeo Giorgi. Resultaten visar att följande meningsstrukturer av levda erfarenheter har identifierats i analysen: (1) Fördomar (2) Att bemöta alla patienter lika (3) Rädslor (4) Vikten av kunskap och rutiner (5) Många möten leder till erfarenhet (6) Undvikande.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jämföra livskvalitet hos närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler är relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta är en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: Frågeformuläret SF-36 användes för att mäta livskvalitet hos närstående till patienter med CHF (n = 28) samt närstående till patienter med MS (n = 19). De närstående valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan närstående till patienter med CHF respektive MS gällande fysisk hälsa, där närstående till patienter med MS har skattat högre fysisk hälsa. Närstående till patienter med CHF skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och närstående till patienter med MS skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: Närstående till patienter med CHF skattade signifikant lägre än närstående till patienter med MS gällande fysisk hälsa.

Att drabbas av kronisk njursjukdom och vara i behov av dialysbehandling innebär en stor omställning i livet. Idag insjuknar cirka 1100 personer i Sverige per år i njursvikt som kräver behandling. Många patienter som går i dialysbehandling lider av kronisk trötthet, en trötthet som inte går att sova bort. Syftet var att belysa den kroniska trötthetens påverkan på patienter i behov av hemodialys. Litteraturstudien baserades på totalt 17 vetenskapliga artiklar där tre var av kvalitativ metod och resterande 14 var av kvantitativ metod.

För att upprätthålla god livskvalitet hos patienter i palliativ vård är det viktigt att sjuksköterskor kan bemöta existentiella behov och lidande. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva bemötande av existentiellt lidande hos patienter i palliativ vård, i möten mellan sjuksköterskor och patienter. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Efter en litteratur sökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO inkluderades elva vetenskapliga artiklar som efter kvalitativ innehålls analys resulterade i fyra kategorier; att ha självkännedom, att lyssna och vara närvarande, att stödja och upprätthålla hoppet, att se den unika människan. Litteraturöversikten ger förslag på hur sjuksköterskor kan bemöta patienter med existentiellt lidande samt hur sjuksköterskor kan hjälpa patienter i livets slutskede med existentiella behov..

Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hälso- ochsjukvårdens platser och resurser. Det är därmed viktigt attsäkerställa att dessa patienter får god vård och belysa vilkafaktorer som kan inverka på omvårdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa patienter ser ut. Det användes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot patientermed missbruksproblematik och detta inverkade på omvårdnadenav patienterna.

Självskadebeteende är ett allt mer förekommande problem i samhället. Patienter med självskadebeteende uppsöker såväl den psykiatriska som somatiska vården, därför är det viktigt att som allmänsjuksköterska kunna ge dem god vård. Patienter som skadar sig själva upplever att de inte alltid får ett gott bemötande från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av och attityder till de patienter som skadar sig själva. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades.

Studiens syfte var att jämföra hur patienter som skall få en subkutan venportinlagd och lokalbedövas enligt en lokalbedövningsmodell, skattade smärta underingreppet, samt att undersöka om det fanns något samband mellan preoperativoro och smärta under ingrepp.Studien var en deskriptiv, jämförande studie och utfördes med en kvantitativmetod, med hjälp av enkäter, där patienterna bland annat fick skatta oro ochsmärta med hjälp av Numeric Rating Scale. Studien genomfördes på patienter,vilka skulle få en subkutan venport inlagd. Fyrtiofem patienter deltog i studien.Tolv patienter av totalt 45, (27 %), skattade sin oro över tre på NRS. Antalpatienter vilka skattade sin smärta över tre på de olika momenten var på bedövningsmomentet13 patienter, (29 %), på dilatationsmomentet 21 patienter, (47%) och på momentet borttagande av operationstejp 13 patienter, (29 %). Ingensignifikant skillnad kunde mätas mellan momenten, inget signifikant sambandmellan oro och smärta kunde mätas och ingen signifikant skillnad i smärta mellaninneliggande patienter och polikliniska patienter kunde mätas.Patienterna skattade smärtan under ingreppet relativt lågt men nästan hälftenav patienterna skattade smärtan över tre på dilatationsmomentet.